Trött idag. Massa trött faktiskt. Tänk att jag är så dum att jag aldrig kan gå och lägga mig i tid! Igår hade jag planer på att smita i säng redan kl 21, men herr FA höll mig vaken med intressanta facebook-konversationer om...jaaa...sylt, katter och självmord. Det är inte så roligt "haha", mer roligt "you had to be there".

Idag ska jag förhoppningsvis måla färdigt mitt akvarellhus. Jag har pillat lite sporadiskt på det den här veckan, men nu känns det som att jag måste bli klar nångång, eftersom nästa projekt drar igång på måndag. Jag undrar bara hur fan jag ska hinna med. Nästa uppgift är medicinsk illustration, något som jag dragit mig för då jag har sjukhusfobi. Jag blir alldeles kallsvettig och tycker att allt luktar död. 

Helst av allt skulle jag vilja krypa in på Dekår och läsa Medici-effekten, en underbar bok om innovation. Den passar jättebra till min Centrum för Produktrealiseringskurs. Ska ha ett initierande möte med gruppen nu på morgonen, och lägga upp en projektplan, väldigt löst och ledigt, just nu. Vill bara få koll på vad som behövs göras inom vissa tidsramar. Spännande är det!

Hasa in i duschen nu kanske? Så man blir lite vacker, underbar och fantastisk. Eller hur var det nu?

.den andre er meg.

Vaknade i morse med en brinnande melankoli i bröstet. Jag känner ju igen den så väl, men gör mitt bästa för att ignorera den än så länge. Grattis...verkligen.

Jag lever fyra liv för tillfället, och undrar om det finns några såna där tidvändare som Hermione i Harry Potter har, så att jag kan få fler timmar på mitt dygn? Jag läser just nu naturvetenskaplig illustration, och vi har så mycket att göra att vi knappt hinner andas. Är det verkligen meningen att man som student ska komma hem efter kl 20 varje kväll och även plugga varje helg? Är det så att skolväsendet vill bryta ner oss så pass att vi blir kuvade inför arbetslivet? Eller är det så att vi faktiskt också har rätt till 40 h arbetsvecka? Egentligen?

Jag är dessutom hopplös i såna situationer, eftersom min hjärna stänger av sig, eller i alla fall sätter sig i stand by läge när jag får för mycket att göra. Jag tar ju igen det när det börjar närma sig deadline, men innan det brinner i knutarna tycker jag inte att det är något fel att ta en kaffe istället för att sitta och se lamslagen ut över min akvarell.

Slav igår på Dekår. Jag tycker att det är synd att det inte kommer så mycket folk, och jag förstår inte varför, eftersom det är så himla trevligt att vara där. Man lär känna så otroligt mycket folk att man blir lite mörkrädd när man tänker på det. Alla studenter borde köra minst ett pass bakom baren, så hade det gått så himla mycket bättre för oss.

Nu är det strax dags att masa sig iväg till skolan. Idag kommer jag att ha Zahl - Nice for a change i öronen. Det passar mitt humör. Skulle mest av allt vilja få en kram och en kaffe av någon snäll själ. Kramar är allt bra underskattade.

.sniglar.

Sjuk är den stackars flickan. Började i fredags när jag satt i skolan. Första varningen: hostandet. Men första varningen är så lätt att avfärda att man gärna avfärdar den som dålig luft eller något liknande. Så jag var dum nog att gå till 46:an, där syrrorna hade fest.

Väl där mötte jag F, som ville att jag skulle hälla i min en grogg starkare än allt, så jag pep något om att jag bara skulle lägga min jacka uppe hos JO. Där gömde jag mig sedan i två timmar och fick gott kaffe, bra musik och trevligt sällskap. Jag var nog dock inte lika charmant, eftersom jag höll på att somna och frysa ihjäl i hans alltför sköna soffa.

Vågade mig dock ner igen och hittade F som boundade med 12åringen och satt och skanderade 10B! 10B! 10B! i kör, så jag rymde upp till R istället. Där satt F och senare också J. Underbart med den ironiska generationen. 

Kvällens underhållning stod Spinkey för. Den stackars förvirrade lilla pojken lär ha fest ångest de kommande veckorna. Grattis till honom. Kanske får han ta en tur till Flens flyktingförläggning.

Tillslut gav jag i alla fall upp och fick skjuts hem av D, vilket var helt underbart! Snällare pojke finns inte. Däckade sekunden jag kom hem och sov i säkert 15 h. Perfekt. 

Nu är jag feberfri i alla fall, vilket är bra eftersom jag inte har något annat val än att gå till skolan imorron. Att ha för mycket att göra suger så jävla hårt.

2009

Själv spenderade jag nyår hos M och J. Det var avslappnat och trevligt, speciellt eftersom J och C var där med lille V som jag inte har träffat förut. (Undrar om de gör sån söt djävulsoutfit i vuxenstorlekar?) J har nu nått skalbaggestadiet och föder snart. Det ska bli kul, men gör mig lycklig över att jag är förskonad från allt vad modersinstinkter heter.

Sista dagen innan skolan börjar idag också. Den tänkte jag försöka spendera i all enkelhet med att göra färdigt mina rester till Peter, gå och handla kattmat och sova. För det hade varit för lätt att bara vara vaken och gå och lägga sig tidigt. Nej, nej. Det går inte för sig när man vet att man knappt har gått och lagt sig innan skolan börjar i en månad ungefär.

Det är dags att ta uti med livet också lite. Jag har gått på otrolig sparlåga ett tag nu, utan skola och ansvar, men det ska bli trevligt att komma tillbaka också. Träffa klassen och tillsammans med dem återigen flytta in i den kalla illustratörssalen, för att där sitta i snitt 65 timmar i veckan och rita blommor och hus. Skoj! Köpa en blomma måste jag göra idag också.

Dessutom önskar jag att pengarna kunde komma snart, så att jag äntligen kan köpa mig en kaffebryggare. Jag längtar så efter att återigen kunna stilla min koffeinabstinens! Har lovat att bjuda in JO på kaffe och bullar när bryggaren är på plats och se till att den blir ordentligt inkörd. Kaffe i en vacker död stad.